Klappret i träda

Storkprojektets hemsida har fått en ny administratör som håller sidan väl uppdaterad. Där publiceras projektets alla nyheter och därför ligger Klappret nere tillsvidare.

God häckningsframgång

Ringmärkning av tre storkungar i ett bo nära Karupsgården, platsen där det sista paret från den ursprungliga stammen häckade 1954. Det året misslyckades häckningen då ungarna dog av regn och kyla. Årets häckningsframgång hos de frilevande 26 paren har varit över förväntan. Detta med tanke på att maj månad präglades av dåligt väder med stora mängder regn och låga temperaturer. En faktor som kan ha spelat in är det faktum att den stränga vintern med ett långvarigt och sammanhängande snötäcke varit gynnsam för sorkar och möss, en viktig del i storkarnas diet. Att paren har matat sina ungar med sork har också kunnat ses i de spybollar som legat i och nära bona.

Ringmärkning 2010

Årets ringmärkning har nu inletts. I frihet har det blivit 36 ungar och i hägn 32. Första dagen (16 juni) avverkades de 3+1 ungarna i Fulltofta, syskonparet på Skånes Djurpark, samt den enda ungen i Skånes Viby. Nästa vecka går turen till Flyinge Kungsgård, Östra Tvet, Hemmestorp och Karups Nygård.
Sedan i fjol märks alla ungar med den svarta "ELSA-ringen" istället för de klassiska aluminiumringarna. Den första ungen att märkas fick nummer 1136 och ingår i trillingkullen hos 158+132 i Fulltofta. För att underlätta avläsningar i fält kompletteras det andra benet med tre färgringar motsvarande de sista tre siffrorna i numret. Om ett par veckor blir ungarna flygfärdiga och lämnar sina bon. Då gäller det att hålla utkik efter dessa ynglingar som rör sig runt i landskapet. Rapportera gärna, nu som då, på Storkprojektets hemsida (http://www.skof.se/stork/rapport.asp)

Ansiktslyft i Hemmestorp

Hägnet vid Hemmestorps Mölla invid Klingavälsån har under en tid varit föremål för renovering. Hål i nättaket har lagats, vindskydd satts upp, plattformar rensats och marken bearbetats. Den äldre, inre delen av hägnet är nu redo att inom kort ta emot de drygt 30 ungfåglarna som har fötts i de olika hägnen. Leif Hansson har i detta arbete ställt upp med såväl nödvändiga verktyg, tid som gott mod och friskt humör. Det tackar vi för!

Fadderträff i Fulltofta

Årets fadderträff i Storkprojektet har gått av stapeln. Platsen för denna tillställning var Fulltofta, nästan mitt i Skåne och uppslutningen var god. Omkring 25 faddrar och storkskötare från Skånes alla hörn hade trotsat det smått ruggiga vädret för att ta sig till det stora hägnet vid Fiskarehusdammen. På plats studerades de häckande storkarna i såväl hägnet som i bona ovanpå voljärens tak. Projektledningen bjöd på information om årets häckande par och vad som är aktuellt i projektet.

Sällskapet förflyttade sig sedan till Fulltofta Naturcenter där en sillmacka med kaffe intogs i caféet. Rolf Streijffert, projektets senaste tillskott i form av fadderansvarig, men också värdefull allt-i-allo, presenterade sig och engagerade gruppen i ett stimulerande samtal om (framför allt) fadderverksamheten. En mycket lyckad och trevlig tillställning och ett stort tack till alla deltagande!

Danskt besök

En av fjolårets ungar från det enda storkpar som häckar i Danmark är på besök i Skåne. Ungen med nummer 1A95 har sedan en tid uppehållit sig i trakten runt Hörby. Föräldrarna är ett svenskt projektpar (246+231) som våren 2003 släpptes i Görslöv på Kullahalvön. Istället för att stanna i Skåne flyttade de till Damnark där de sedan 2004 häckar ett par kilometer nordost om Roskilde. Läs mer om paret och deras ungar på storkene.dk. Bilen nedan är hämtad därifrån och visar hur storken ”Nina” (1A95) ringmärks av Hans Skov 2009.

Fler och fler för varje dag

I Fulltofta storkhägn, som är det största av Storkprojektets hägn, kläcker det nya ägg varje dag. Det finns nu femlingar i två bon, och ytterligare sju ungar fördelade på fyra bon. I bästa fall ska det antalet fördubblas. De små ungarna utfodras med sötvattensfisk och växer mycket snabbt.

Fångade blir fria

Efter 33 dagars ruvande börjar äggen hos storkarna kläcka. Hos par som häckar i hägn finns chansen att på nära håll studera det som sker. Denna bild är tagen den 14 maj i Fulltofta. Honan har lagt 5 ägg och tre av ungarna har knackat hål på sina skal. Det är en märklig upplevelse att höra hur ungarna liksom kväker inifrån äggen och imponerande hur de lyckas ta sig ut!

Fin(j)a fisken!

Storkprojektet försöker utfodra de hägngående storkarna med en blandad kost. Stapelfödan är industriella dagsgamla kycklingar, men även fisk, råtta och kanin står på menyn. För närvarande hämtas all fisk från Finjasjön där man försöker förbättra vattenkvaliteten genom reduktionsfiske av vitfisk. Ett liknande projekt har sedan länge pågått i Ringsjön, men där har de kommit så långt att de framför allt får upp större braxen. Fisket i Finjasjön däremot består till en mycket stor del av mört vilket är perfekt för storkarna. En ny-gammal trotjänare inom projektet, Leif Hansson, ses här ta en paus i det slemmiga arbete det innebär att förpacka fisken. Storleken just den här dagen passar de boungar som just nu håller på att kläckas.

Regn, rusk och kyla.

Helgens oväder är inte önskvärt i dessa kläckningstider. Låga temperaturer, regn och kalla vindar riskerar att kyla ner de nykläckta storkungarna som är särskilt känsliga innan fjädrarna vuxit ut. Föräldrarna värmer dem med sina kroppar, men om boskålen blir fylld av vatten kan det bli svårt. Vi får hålla tummarna för att våren och värmen återkommer snarast!

Kläckning!

Så äntligen är tiden här då äggen i storkarnas bon börjar kläckas. Först ut i vanlig ordning är paret som häckar på östra voljärtoppen på hägnet i Fulltofta. Fyra ungar har setts sträcka upp sina små huvuden över bokanten. Nu väntar en hektisk period för föräldrarna, 158 och 132, som kommer ha fullt upp med att förse sina ungar med mat. Det är en fängslande syn att se ungarna bli matade. När föräldern har spytt upp maten ur sin kräva kastar de sig över innehållet och slukar det glupskt. Ett besök vid hägnet rekommenderas varmt, men glöm i så fall inte kikaren! :-)

Storken bloggar

Den här bloggen vänder sig till alla som är intresserade av storkar och naturvård i allmänhet och Storkprojektet i Skåne i synnerhet. Tanken är att publicera aktuell information om vad som händer och sker i projektet och med storkarna - såväl fritt flygande som de i hägn. Bloggen kan också bli ett värdefullt instrument för att ta del av allmänhetens synpunkter och för att diskutera frågor relaterade till projektet. Min ambition är också att lägga upp bilder, men jag vågar inte lova något...